Trivsamt.

Jag trivs mycket bra i min nya lägenhet. Den är väldigt mysig och jag känner mig lugn. Det är ett gott tecken, eftersom att jag brukar ha svårt att slå mig till ro där jag bor. Vi får väl se hur det känns längre fram, jag hyr ju trots allt bara i andra hand. Så om tjejen som jag hyr av bestämmer sig för att komma hem om ett halvår, så får vi väl se var jag tar vägen. Inget att fundera på nu i alla fall. För nu ser jag fram emot inflyttningsfest kombinerat med födelsedagsfest. Tjoho!

Jag har suttit och kikat på bilderna på Mallans tatuering. Wow, helfränt! Jag blir så himla sugen själv på att förverkliga min nästa idé. Om inte pengabristen var så total så skulle jag nog springa iväg och boka en tid. Men aha, jag fyller ju år snart!
Nu ska jag åka hem till min sweet love och mysa. So long.

Skakar.

Sådär, nu är jag på hemmaplan igen.
Våren har kommit även till Luleå, och det är skönt med blå himmel och strålande sol, precis som i Göteborg!
Idag tog jag och mamma en tur i skogen. Jag på hästryggen och hon på backen med pudlarna i släptåg. Mycket skönt och kanske fick jag några fräknar på näsan.

Det känns bra att vara tillbaka i stan, även om jag fortfarande drar mig jättemycket för att åka till Björks. Det knyter sig i magen och jag vill bara gömma mig istället, men jag tror att det kommer att gå bättre än jag väntar mig. Jag får lov att fokusera på min nya våning istället, för imorgon får jag börja flytta in! Åh vad jag längtar!

Problemet jag hade i mitt förra inlägg har löst sig. Lättad.
Det var så enkelt att han inte ville hamna mitt emellan om det skulle hända nåt. Då vill han inget veta, och det får man ju lov att respektera. Han uttryckte sig, i mina öron, väldigt knasigt, därav missuppfattningen. Men nu är det lugnt.

Jan - igår berörde du mig otroligt med dina ord. Hela jag skakade av lycka. Jag har svårt att med ord beskriva hur glad jag är. Du lyckades bra med det!

Så nu sitter jag här och ler och tänker på hur bra mitt liv är. Jag har ett bra jobb, imorgon får jag min jättefina lägenhet, jag har en underbar familj, fantastiska vänner, en vacker man med en charmig son och en sötnos till hund (tre flugor i en smäll!), jag har helt enkelt ett underbart liv. Tack!

Vill du dela detta med mig?

De senaste fem dagarna har varit sköna. Underbara.
Jag har träffar trevliga människor, fått en glimt av mina kära vänners vardag, ätit olika spännande vegetariska maträtter och verkligen fått slappna av och pratat om allt som jag behövt. Många intryck och reflektioner, många leenden.

Med två dagar kvar i Göteborg, så är det med blandade känslor jag ser fram emot hemkomsten. Att lägga mig i min egen säng är flera månader sen jag gjorde, för "home is where I lay my hat". Men visst ska det bli underbart att få vila i min vackra mans famn igen. Vi har pratat flera och långa gånger varje dag. Det är säkert bra, men ack så jobbigt att vara ifrån varandra, att få sakna lite, när vi varit så nära. Kanske inte länge, men intensivt. Denna resa hade jag planerat innan jag sprang på kärleken, och det är jag glad för.
Men nu längtar jag så! Jag längtar efter ditt sätt att se på mig, ta i mig, pyssla om mig. Jag längtar efter alla de fantastiska små saker som gör dig till den underbara man du är.

Nästa gång ska vi dansa gatorna fram tillsammans. Jag vill dela det med dig.

Det pirrar i mig.

I morgon bitti åker jag till Göteborg och blir borta en hel vecka. Det ska bli väldigt skönt med semester och att hälsa på Mallan. Jag kommer att sakna Jan massor, men det finns ju telefon.
Det ska även bli skönt att komma bort från bördan med att packa ihop mitt hem på Björks. Jag packade en ryggsäck med det nödvändiga när jag flyttade, och tänkte ta resten när jag fick en lägenhet. Nu är den dagen här, och jag måste ta tjuren vid hornen. Det jobbiga är inte själva packandet, för det är ganska skönt, utan det är att måsta möta han som bor där. Usch det får mig att må dåligt. Han är så fruktansvärt negativ, att mina taggar pekar utåt så fort han är i närheten.
Här om dagen så ringde han och skrek om att jag snott hans tvättmedel. Vilket jag naturligvis inte gjort, men inget som jag säger spelar någon roll i hans värld. Tråkigt. Ska man behöva ta vilken skit som helst, bara för att man är den som lämnat det sjunkande skeppet först? Nej tack!

Vi ses om en vecka.

Snabba vändningar.

Ibland kan livet förändras över en natt. Eller två.
Ny lägenhet, häst på foder och ny kärlek med barn och hund hände så plötsligt. Ibland är snabba förändringar riktigt bra!

Jag saknar Vila massor. Substitutet heter Börje och är en Welsh-hane på 1 år. Det är Jannes hund. Eller egentligen hans och hans ex hund, med delad vårdnad. Hon gillar inte mig, och egentligen får jag inte träffa Börje för henne. Hmm, här är vi vuxna.
Varför kan man inte önska sitt ex att få vara lycklig? Även om man själv inte fick det man ville ha, så vill man väl att den man tycker om ska ha det bra. Eller?
För även om jag och Niklas inte kommer överens om nästan något alls, så vill jag ju ändå att han ska få vara lycklig i livet.
Ex är jobbiga. För det mesta.

Nu är arbetsdagen slut (ja, jag bloggar på jobbet), och jag ska åka hem till min snygging och lära mig äta räkmackor.

Lipan Ler!

Jag håller med Malla...

...life is good!

För ja, livet är verkligen härligt. I torsdags skrev jag på kontraktet till lägenheten som jag ska hyra i andra hand. Det är en jättefin takvåning, 1,5:a, på Skogsvallen. Den har allt vad jag söker, förutom att den inte ligger i centrum, men jag har ju min kära bil.
Dessutom bor min nya kärlek i stan. Ja, jag har sprungit på en fantastisk man och jag är lycklig. Jag ska inte ropa hej än, men jag är lycklig nu, och det är det viktiga.
Idag har jag även bundit mig att vara helfodervärd åt Cappe, pållen jag sköter, i två månader. Det betyder att jag kommer att hänga i stallet på heltid, och det ska bli så kul! Cappe är verkligen en underbar häst, och vi trivs bra ihop.

Nu blir det bara uppdateringar i det korta. Jag har lite kort om tid.
Men livet är allt bra underbart!