Tatuerad? Ajaj.
Efter flertalet diskussioner angående förändringar av sitt utseende, undrar jag några saker.
En del kallar det att man förfular sig själv, och andra definierar det som att man helt klart förbättrar sitt utseende.
Måste man, för att man har ett kostymnisse-jobb, se ut som en typisk kostymnisse, som de alltid sett ut, och är idealet att de alltid ska se ut så, trots att vårt samhälle blir mer och mer öppet? Eller blir det verkligen det? Öppnare alltså. Jag betvivlar.
Jag är dock inte alls fördomsfri själv, tyvärr. Men uppenbarligen mer liberal än jag trodde. Jag är ju trots allt märkt x 3. Men betyder detta på något sätt att jag är mindre lämplig för vissa yrken? Eller kanske rent av den karriär jag siktar på? För mig är det ren bullshit, men jag förundras över hur många unga människor som faktiskt anser det vara fult och smutsigt med tatueringar, piercingar osv. Visst, jag har nu tagit ut min piercing, på grund av att det kändes som att det var dags att bli "vuxen". Löjligt egentligen, men så har jag tänkt ända sen dagen jag gjorde den, att en dag kommer jag inte att vilja/kunna ha den kvar. I natt blev den dagen!
Men det känns som en väldigt förlegad syn, det här med fulheten, det känns som att det var många decennier sen det bara var kåkfarare och sjömän som tatuerade sig.
Vad tycker vi egentligen? Kan stadsministern ha en tribal som sträcker sig ovanför skjortkragen? Om inte, varför?
En del kallar det att man förfular sig själv, och andra definierar det som att man helt klart förbättrar sitt utseende.
Måste man, för att man har ett kostymnisse-jobb, se ut som en typisk kostymnisse, som de alltid sett ut, och är idealet att de alltid ska se ut så, trots att vårt samhälle blir mer och mer öppet? Eller blir det verkligen det? Öppnare alltså. Jag betvivlar.
Jag är dock inte alls fördomsfri själv, tyvärr. Men uppenbarligen mer liberal än jag trodde. Jag är ju trots allt märkt x 3. Men betyder detta på något sätt att jag är mindre lämplig för vissa yrken? Eller kanske rent av den karriär jag siktar på? För mig är det ren bullshit, men jag förundras över hur många unga människor som faktiskt anser det vara fult och smutsigt med tatueringar, piercingar osv. Visst, jag har nu tagit ut min piercing, på grund av att det kändes som att det var dags att bli "vuxen". Löjligt egentligen, men så har jag tänkt ända sen dagen jag gjorde den, att en dag kommer jag inte att vilja/kunna ha den kvar. I natt blev den dagen!
Men det känns som en väldigt förlegad syn, det här med fulheten, det känns som att det var många decennier sen det bara var kåkfarare och sjömän som tatuerade sig.
Vad tycker vi egentligen? Kan stadsministern ha en tribal som sträcker sig ovanför skjortkragen? Om inte, varför?
posted by Lipan at 3:29 AM
3 Comments:
Självklart kan stadsministern ha en fet gadd som sticker upp genom skjortöppningen. Varför inte?! Jag har så svårt att förstå hur det här med tatueringar (och annan inte alls vidare extrem kroppskonst) på något sätt skulle göra en mindre lämpad för vissa jobb. Någon måste ju bana väg för nya ideal, och de gamla förlegade fördomarna kastar vi längs vägen i sopkorgen. Okej?
Puss.
Ja, det var en bra idé tycker jag! :D
Som en light-variant av en kostymnisse så svarar jag utifrån min erfarenhet.
Jag anses nog "utåt" vara en ordentlig och städad kille, och därför är det mer än en som har förvånats/förfasats över att mitt skinn är pyntat på inte mindre än fem ställen.
På ett tidigare jobb blev det vid ett tillfälle dags för bastubad och någon ignorant person frågade om jag hade så många tatueringar för att jag "varit på sjön".
Blev uppriktigt less och svarade: "nä, jag gjorde dom under tiden jag satt i fängelset, men det brottet är ju straffet avtjänt för och jag vill inte prata om det."
..varpå frågeställaren inte ville/vågade luska mer.
(För de som inte känner mig är jag inte på något sätt kriminell, annat än att jag avskyr korkade och trångsynta medmänniskor, ett brott jag mycket frivilligt ställer mig som "skyldig" till...)
KRAM
Post a Comment
<< Home