Drömhuset föll oss ur händerna, och något nytt verkar inte dyka upp. Eller det vet jag ju att det gör så småning om. Men jag vill ha det NU!
Tyvärr kostar alla hus väldigt mycket i Luleå nu, så jag vet inte hur vi ska lyckas. Är det helt enkelt så att vi inte har råd att köpa hus, utifrån det utbud som finns?

Vila håller på att driva mig till vansinne. Och jag vet att det är mitt eget fel. Hon kräver så himla mycket arbete och uppmärksamhet, och varken jag eller Niklas ger henne det. Jag hoppas verkligen att hon blir godkänd som tjänstehund och får komma till någon bra människa som verkligen jobbar med henne. För hon är väldigt läraktig, kontaktsökande och rolig att jobba med. Men vi orkar inte! Ibland, eller ganska ofta, önskar jag att hon skulle kunna få flytta nu snart, men jag har ju kontrakt på henne fram till sommaren. Både för hennes och för våran skull. Vi håller på att bli tokiga. Dessutom har jag ju börjat plugga mycket mer nu, och då får hon vara ensam mer, vilket resulterar i att vi har en väldigt odräglig och understimulerad liten vän att aktivera varje dag efter jobbet. Hon är ju min lilla bäbis, har ju haft henne sen hon var 9 veckor, och ska ha henne till att hon är 1 & ½ år. Hon är världens finaste schäfer, men hon kräver mer än vad vi vill (orkar) och kan ge henne.
Jag kan inte tänka mig att leva utan djur, men schäfer är en hund som jag inte kommer att ha i framtiden. Därför är jag väldigt glad att jag bestämde mig för att blir fodervärd åt en hund, för tänk om jag hade köpt mig en schäfer, eller dobermann som jag först tänkte. Hu, hemska tanke. Förhoppningsvis kommer jag att lyckas med min övertalning av Niklas om att vi ska köpa en storpudel. Men han är envis som tusan. Till sommaren ska vi i alla fall köpa en kissemiss. Eller två. Och sen nån gång blir det sällskapshund.

Jag har hittat drömhuset! Det är en helt underbar gård på landet utanför Luleå, som har stooor tomt, en iofs rätt risig ladugårdsbyggnad, men som kan göras om till stall och garage och så är huset helt perfekt. Där vill jag bo. Niklas tycker att hans drömhuset är en 200 kvm bilhall/garage, men det får vi väl bygga till sen. Först ska vi bara övertyga banken om att ekonomin håller, för gratis är det ju såklart inte, och sen är det bara att köpa. Åh vad jag vill, jag vill, jag vill!

Osammanhängande uppdatering.

Många långa helger har passerat, och nu kommer nästa. Det har varit väldigt skönt med lite ledighet, med tanke på allt som hänt på jobbet den senaste tiden.

Julen, som var helt underbart mysig, firades hemma hos mina föräldrar tillsammans med min morbrors familj, morfar, farmor, farfar och min älskling. Jag hade nog den största julklappshögen, efter barnen, hihi. Blev överväldigad av alla fina julklappar - tack!

På nyårsafton åkte jag, Niklas och Vila till Nettan och Magnus ute i Sunderbyn. Vila fick busa hela kvällen med syrran Stella, och hon verkade nöjd. Inte brydde hon sig nåt särskilt om alla smällare, däremot skällde hon högt ut de sprakande fyrverkerierna. Så söt.

Som vanligt letar vi med ljus och lykta efter ett mysigt hus att bo och leva i, jag vill så gärna att det ska uppenbara sig snart. Ska sätta in en annons ikväll. Det skulle vara så underbart med ett alldeles egen hem, som man får göra som man vill med. För att inte tala om en trädgård.

Längtar!