Björkliden

I fyra dagar har jag haft en fantastisk semester med familjen i Björkliden. Vädret har varit underbart, varmt och soligt och jag har åkt längdskidor!
Jag har fått ärva mormors löparskidor, och känner mig stolt över att ha vinglat mig fram i skidspåret, med tanke på att skidåkning legat på hyllan sedan högstadiet (ingen överdrift!).
En hel mil avklarades på två dagar, haha, vilken atlet jag är!
Jag och mamma ramlade två gånger var, och ja, huvudsaken var ju att vi hade väldigt roligt i alla fall.
Vi hann även med en bandvagnstur tur och retur till Låktatjokko-stugan, och åt den berömda våfflan. Den hade säkert varit godare om man åkt skidor upp, men vi var lite lata.
Det blev inte ett enda åk med brädan. Jag tror att jag har tappat lusten, eller så har jag blivit för feg. Jag och mamma tog långa promenader istället, och svettas i uppförsbackarna.
Jag njöt till fullo av att ta det lugnt i några dagar och bara göra det man kände för. Det blir ju ingen semester i sommar för mig, så denna lilla och resan till Barcelona i mitten av maj, blir min ledighet. Visserligen känns det som semester att slippa Eniro i 10 veckor, även om jag kommer vara på Kuriren då.